Idag köpte jag nytt pwo....benpasset gick sjukt bra, jag diskade i supermega fart när jag kom hem från gymmet, lagade två maträtter samtidigt, pratade sönder barnens öron, sjöng sönder deras öron ännu mer och kvällspromenaden med hunden gicks med ovanligt lååånga raska  steg...nu kan jag självklart inte sova😳 

Jag har bestämt att 2015 ska bli ett bra år....mitt år. Jag har haft "otur" (ett ord jag förövrigt inte tror på) senaste året. Det har varit kantat av skador och sjukdomar mm. Idag var jag däremot på ett roligt möte som gick över förväntan 😃 Jag har några planer på g som jag inte tänker avslöja något om förrän jag har kommit längre in i projekten...men 2015 ska bli mitt år 😜

Jo, det här med "otur". Jag brukar säga att jag har haft otur. Jag har en kropp som är trasig lite överallt. Fått infektioner, inflammationer och gudvetallt. Senaste tiden, ja jag filosoferar väldigt mycket, har jag börjat tänka att otur inte existerar. Man skapar sina egna situationer även om det många gånger kanske är lättare att skylla på"otur".

Att min kropp är så trasig är för att JAG har satt mig i såna situationer där den blivit trasig. Att jag fick infektion i armen och i bröstet är för att JAG tog den risken osv. Därmed inte sagt att man ska låsa in sig och inte ta risker. Självklart ska man göra det! Det är det som kallas att leva..men HUR stora risker man tar är ett medvetet och personligt val. Ordet otur existerar från och med nu inte i mitt ordförråd. Det är dax att ta kontroll över mitt liv...det är JAG som ska göra 2015 till mitt år! Det kommer knappast att hända av sig själv...

Idag var det baksida bendag. Vanligtvis ett favvopass men just nu känns det riktigt tungt. Det har det gjort dom senaste två veckorna. Jag är inte alls lika taggad och jag hittar inte samma "tryck" som jag fick förut. Min egna teori är, förutom att jag faktiskt varit sängliggande i tre veckor fram till för två veckor sen, att jag nu inte sköter kosten!

Något jag har blivit väl medveten om är att kosten verkligen är A och O. Sköter man inte den kan man inte heller uppnå de resultat man vill. Jag har tidigare tränat hårt men slarvat med maten. Det resulterade i skador, utebliven utveckling, utebliven mens. Jag var i ständigt katabolt tillstånd vilket innebar att kroppen ständigt bröts ner istället för att byggas upp. 

Sen jag började sköta min kost har jag märkt väldigt stora skillnader. Kroppen blir märkbart starkare hela tiden och jag slipper skador och inflammationer. 

Dom senaste två veckorna har jag slarvat och säkert är kosten en stor anledning till att jag tycker att det är sjukt jobbigt på gymmet. 

Dom saker jag främst tänker på när det gäller kosten är att äta regelbundet. Jag låter det aldrig gå längre än tre timmar mellan måltiderna. 

Jag ser också till att få i mig rätt mängd kalorier beroende på syftet.Generellt om jag tex ska bygga mycket muskler ligger jag på ett överskott. Ska jag deffa ligger jag på ett underskott. Sen finns det varianter däremellan. Det är lite fix och trix om man ska ner i fettprocent och samtidigt bygga muskler. Just nu ligger jag på ett litet kaloriunderskott samtidigt som jag lyfter tungt och bygger...då har jag som tur är fått hjälp av min coach som är utbildad och har erfarenhet av det här.  

Jag äter mycket protein och ser till att fylla på med min uträknade mängd var tredje timma. 

Jag äter inte så mycket kolhydrater, jag undviker gluten och socker i alla dess former.

Jag äter bra fett i form av kokosolja, lax, avokado och nötter, men har hela tiden koll på hur mycket kalorier det innehåller. 

Jag är helt värdelös på att komma ihåg att äta😳 så jag måste ställa larmet på telefonen var tredje timma! Det funkar utmärkt😋

När jag blir bortbjuden på tex middag inleds det alltid med frågan vad jag vill ha att dricka. -Vin, öl, cider..? Jag: -Ehh nej tack jag dricker inte alkohol. "Dom andra": - Jaha, nehe, ok....men vill du ha cola eller fanta? Jag: - Mmmnä. Jag dricker inte läsk. "Dom andra" (himlar med ögonen) - Ok. Kaffe då? Jag: -.....nej tack💩 Vatten tack 😬 "Dom andra" himlar med ögonen igen och mumlar nåt. 

Det är faktiskt så att jag råkar gilla drycken vatten mer än någonting annat! Jag älskar vatten! men även om det inte var min favorit dryck hade jag av flera anledningar tackat nej till det ovanstående som bjuds. Just nu går jag på diet och då går det mesta bort. Kaffe dricker jag inte av den enkla anledningen att när jag slutade röka för ett antal år sedan slutade jag samtidigt att dricka kaffe. De två hörde ihop för mig så det var lättast att sluta med båda. Visst skulle jag kunna dricka kaffe nu utan att bli sugen på cigaretter men det lockar inte överhuvudtaget. Jag fick bara ont i magen och blev skakis av det. 

Alkohol är något jag kan tycka är gott i vissa former men det är något jag har valt att ta avstånd från helt och hållet. 

Jag kan inte dricka alkohol och har aldrig i hela mitt liv kunnat. Det tog mig ungefär 25 år att inse det.

Alkoholen har förstört massor i mitt liv. Jag har förlorat, förutom materiella ting, vänner, pojkvänner, anhörigas tillit och framför allt förlorade jag mig själv..

Jag var aldrig en alkoholist i den bemärkelsen att jag drack varje dag men när jag drack kunde jag varken kontrollera mängden eller mina handlingar. Det slutade i katastrof 9 1/2 utav 10 gånger. 

Jag har levt ett väldigt kaosigt, stökigt liv. Jag har varit på botten men vänt och klättrat hela vägen upp igen. Jag har skrivit om det tidigare men det tål att tas upp igen.

När man slår i botten har man två val. Antingen, vilket ligger jävligt nära till hands i en sån situation, ger man upp och skiter i allt, eller så börjar man klättra upp. klättringen upp är svår och tar tid, men det går! När jag slog i botten sist för några år sen, gav jag först upp. Jag tappade all livslust och blev helt apatisk. Det kändes som att jag, min själ, tynade bort mer och mer. Jag slutade gråta, jag slutade äta, jag slutade dricka, jag slutade prata, jag slutade vara Zarah. Jag vet inte vad det var som tände lågan i mig igen efter någon vecka helt i apati. Antagligen så var det min adhd 😜 aka min personlighet, som sa - vad fan ligger du här och slappar för din looser?? 

Jag är av naturen en tävlingsmänniska, en krigare. Det ska mycket till för att jag ska ge upp! 

Resan upp ur avgrunden var skitjobbig och jag låg länge precissss under ytan men kunde inte ta mig upp över för att kunna släppa ångesten och kunna andas igen. Helt plötsligt fick jag för mig att börja träna thaiboxning. Jag masade mig dit trots ångest och tårar många gånger. Jag hade helt enkelt bestämt mig, så jag klev utanför min komfortzone och körde på. Jag fastnade snabbt och ett år senare kunde jag sluta med alla antidepp mediciner. 

Idag, ytterligare drygt ett år senare är jag långt ovanför ytan. Jag LEVER och är glad :) och jag tänker ALDRIG hamna där nere igen. Jag vet nu hur jag ska hålla mig här samt hur jag ska göra för att klättra ännu högre. Det finns inga genvägar eller halvhjärtade ansträngningar....det är hårt arbete och en vilja av stål om man vill uppnå mål! 

Hej igen efter en lång tids tystnad 😽

Det här inlägget blir väldigt personligt och intimt men berör något som är naturligt och väldigt vanligt. 

Jag har haft "lite" otur det senaste året kan man väl lugnt säga. Jag har tränat hårt och målinriktat men hela tiden tvingats stanna upp och backa på grund av skador, inflammationer, operationer, infektioner....och nu senast en graviditet. Det sistnämnda, graviditet, kanske är synd att klämma in bland övriga pest och kolera diagnoser...men faktum är att det kom plötsligt och väldigt oväntat.

Självklart är jag en vuxen kvinna och helt införstådd hur det här med blommor och bin fungerar....jag menar..jag har 3 barn och är inte jungfru Maria..tro det eller ej 👸

Min kropp har inte fungerat som den ska sen ungefär ett år tillbaka. När jag började träna riktigt hårt reagerade kroppen med bla utebliven mens från och till...mest från. Jag har dessutom opererat bort halva sköldkörteln vilket gör att jag har brist på sköldkörtelhormon vilket även det kan rubba menstruationscykeln. Jag är dock ganska övertygad om att det i mitt fall är den hårda träningen som ruckat min balans i kroppen. Skitsamma vad, gravid blev jag hur som helst...

Det kom som en chock! Jag skrev i mitt näst sista blogginlägg att jag hade såna sjuka cravings efter sånt jag normalt aldrig är sugen på och skyllde på  dieten. Jag skyllde på proteinpulvret när jag mådde illa och jag skyllde återigen på dieten när kraften helt plötsligt rann ur mig på gymmet. Jag skyllde på jagvetintevad när jag missade ett viktigt möte om ett spännande samarbete gällande mina kommande tävlingar..på grund av att jag inte kunde sluta gråta....men jag anade faktiskt ALDRIG att det egentligen berodde på en bulle i ugnen 😳

Jag blev inte "bara" gravid. Jag fick också något som heter Hyperemesis Gravidarum. HG innebär att du mår så illa att du inte kan göra ett jä**a dugg! För mig innebar det att jag knappt kunde andas utan att kräkas! Jag har legat i sängen, dygnet runt, i nästan 3 veckor. Det illamåendet går inte att beskriva med ord. Allt luktade konstigt, allt smakade konstigt, allt lät konstigt och alla sinnesintryck spädde på illamåendet x 1000. Jag kunde inte äta eller dricka men ironiskt nog så var det enda som hjälpte en aning mot illamåendet...mat 😳, så jag pendlade mellan att inte äta och dricka på flera dygn till att äta hur mycket som helst av dom mest konstiga saker man kan komma på lite då och då. Jag hade på mig akupressurarmband dygnet runt som sägs lindra illamående. Jag knaprade postafen, lergigan och zofran. Zofran är en medicin som ges vid cellgifts- och strålbehandling mot illamående men det hjälpte inte mot mitt illamående!!

För att göra en lång historia kort... Jag är inte längre gravid. 

Valet i en sån här situation är aldrig självklart. Innan jag visste att jag var gravid var jag väldigt säker på att jag var nöjd som det var. Tre underbara tonåringar, framtidsplaner när det gäller både arbete och träning/tävling osv. Ändå var det inte en lika självklar sak när jag plussade på graviditetstestet! Då kan jag lova att jag vred och vände ut och in på mig själv för att hitta anledningar till att bli fyrbarns mamma! Hela min kropp skrek -Behåll!!! och handen letade sig genast ner till en beskyddarposition på magen. 

Nu vart beslutet ett annat och det var allt annat än lätt och självklart, men jag har tre underbara barn och jag vet vad det innebär att vara mamma och jag är inte redo för en till...just nu ❤️

Varför skriver jag då om det här? Varför delar jag med mig av något så personligt? Varför håller jag inte bara käften och låtsas som om ingenting? 

Därför att jag VILL! (2015 inte 1915)

Därför det är något av det mest naturliga i livet och dom här känslorna är något dom flesta kvinnor, även många män, får brottas med någon gång under sitt liv!

Därför det VÄRSTA jag vet är att hålla käften och låtsas som det regnar...! Jag har väldigt svårt för att ljuga. Jag varken vill eller kan....

Jag var gravid, jag tog ett beslut, gråter en skvätt och är samtidigt glad för det jag har och för dom valmöjligheterna jag faktiskt har. Peace ❤️

Aaaaand it's on💪 Efter ytterligare en infektion och nära döden upplevelse är dieten och träningen igång igen. Nu är det exakt 95 dagar kvar till Sweden Grand Prix i Malmö. Formen är långt ifrån topp och vägen dit känns milslång men vad fan...konstigare saker har hänt!

Jag kickade igång min träning med mina nya blåa labella maffia tights och ett mördande framsida ben-pass. Coach Stina totalt mördade mina ben! Redan efter första settet kände jag på riktigt att jag inte ville vara med längre 😶 Spyan hängde i luften och mina ben bar mig knappt....-NEJ MEN HEJ OCH VÄLKOMMEN TILLBAKA TILL GYMMET ZARAH...efter 4 veckors uppehåll!

Jag har bokstavligen legat i sängen och på soffan oavbrutet i fyyyra veckor! En svår infektion, igen! antibiotika och morfintabletter. Antingen har jag extrem otur eller så har min kropp bestämt sig för att kajka ur och jävlas med jämna mellanrum...just nu får jag andnöd bara av att gå tio steg in till köket 😩 

Den här veckan blir relativt lugn. Jag kan inte köra överkropp än så det blir, bortsett från dagens pass, ett baksida ben-pass och ett rump-pass den här veckan. Ska pröva att köra lite mage också.

Kommer trycka i mig en del kosttillskott också. Vanligtvis är jag lite anti de flesta kosttillskotten men har insett att jag aldrig kommer upp till mitt proteinbehov genom bara kosten. Jag har hamnat i ett katabolt tillstånd alltför många gånger, men efter att ha synat, vridit och vänt på det kost-och träningsupplägg jag har nu får jag fjärilar i magen. Det kan inte gå fel! Sen hur min kropp svarar och huruvida formen är toppad om 95 dagar är omöjligt att säga i nuläget...men! efter alla turer med dieter och träning KÄNNS det här upplägget så rätt. 

Förutom mitt gräs, zink, magnesium, omega3, selen och mina tillfälliga d-kapslar kommer jag att dra i mig kasein, vassle, bcaa och kolhydratspulver. Snabba kolhydrater ska jag egentligen vara försiktig med men det här tillskottet tar jag ihop med bcaa:n för att få en extra skjuts. Efter månadens slut ska vi utvärdera träning och kost och se om/vad vi behöver ändra. 

Senare i veckan ska jag försöka få tag på skor så jag kan börja gå in dom så fort som möjligt...Fyyyy vad kul! ❤️