Ikväll åkte jag inte iväg och tränade. Mina knän är fortfarande svullna och jag kände mig alldeles för stressad för att åka. Tidigare har jag inte låtit sånt påverka mig utan jag har åkt iväg ändå, men det är något jag måste lära mig. Att hitta balans i min träning.

Att lyssna på kroppen är viktigt även om jag har svårt för det. Vill inte hamna i ett läge där jag hittar ursäkter för att stanna hemma. Jag vill puscha mig till bristningsgränsen, kliva över, slå i botten för att sen klättra igen! Jag tror att det är så man når dom största framgångarna. När man vågar släpas ner...

Min mamma har peppat mig och alltid låtit mig få veta att jag är bra som jag är och att jag kan gå på vatten om jag skulle få lust, även om det inte alltid har varit självklart. Just saying

Den här bilden behöver jag titta på ofta för att inte bryta ihop efter vissa pass. 

  Ibland mår jag dåligt, riktigt dåligt. Nu har det gått ganska lång tid sedan jag mådde så dåligt men jag känner att det ligger i mig och gnager. Jag har sprungit ifrån känslorna genom att grotta ner mig i thaien. Bra eller dåligt??

Mitt liv har varit väldigt kantat. Jag har varit med om en hel del..men ska jag lägga mig ner och ge upp eller ska jag köra på? Idag är det självklara valet att köra på. Finns inget annat! men den här känslan som gnager i mig nu börjar ta för stort utrymme. Jag är fullkomligt livrädd för att det ska ta över, att jag inte längre ska ha kontroll över vad som händer. 

Thaien har varit helt avgörande i mitt liv. Jag hade inte varit där jag är idag utan den. Jag tränar inte muay thai för att motionera eller för att "må bra". Jag tränar muay thai för att leva....

Jag har Aldrig någonsin tidigare varit med om att någon Varje dag peppar mig, säger att jag är bra osv. Idag får jag höra det om och om igen. Det betyder mer än vad ord kan beskriva och jag är dålig på att återgälda allt men det kommer, det är bara så nytt...Love you all ❤️

Så, det var way of topic! 

Ikväll åkte jag till klubben redan vid fem för att köra ett pass med Luis. Det var fokus på enkla kombinationer, förflyttningar och att hålla sin game plan. Ett bra, givande pass. Ibland måste man plocka ner det lite för att komma ihåg varför man gör det man gör. Allt nötande sätter sig i bakhuvudet och saker blir mer och mer reflexmässiga. Jag körde sen lite i det tidiga passet och hade väldigt svårt att slita mig därifrån. Hade verkligen lust att stanna kvar och köra i mitt vanliga sena pass men måste såklart vara mamma också. Det vägde tyngre.

Jag vägde mig innan jag stack och hade självklart gått upp drygt ett kilo! och jag som precis hade bestämt mig för att gå ner till 54! Blä! När jag sen klädde på mig och skulle sticka tyckte jag att det var lite konstigt att någon hade hängt sin bh på mina kläder. Det finns ju massor av andra krokar...När jag kommer hem inser jag plötsligt att det var min bh. Sjukt att jag inte kände igen den! Sen proppade jag i mig massor med glass bara för att jag inte ska. Nu kommer ticsen tillbaka. Jag som inte tycker om glass ens..men jag ska gå ner dom här 100 kilona! Jag ska!!

Jag har vilat fredag, lördag och söndag. Idag var det dags igen för ett pass med tävlingsgruppen. Jag var inte taggad för sparring överhuvudtaget så jag struntade i det helt enkelt. Jag hoppade lite hopprep och gjorde situps istället. Men nu får det varA slut på mesandet! På riktigt! Fr.o.m imorgon ska jag köra hårt igen, annars blir det ingen match..och jag SKA gå match. Jag ska väga mig imorgon och prata med mina tränare om vilken vikt jag ska ner till. Vill som sagt ner till 54kg...

Den här veckan är mina tre "små" änglar hos mig så jag kan inte träna så mycket extra, men imorgon ska jag köra lite extra innan passet med coach Luis. 

Grymt Alexander och Ilir! Ett stort Grattis! Även bra jobbat Mats! Nästa gång....👊

såhär uttråkad kan man bli. Hate 

vilodagar!! Blir varken bullar eller

en man för mig

Jag börjar komma in i mitt thaitänk igen. Då handlar precis allt om muay thai. Sätter jag på tv:n tänker jag thai, går jag ut med hunden tänker jag thai osv. Igår skulle jag stänga skåpdörren under diskbänken och gjorde det så klart med en spark. Jag kände att det var en balanserad och bra front så jag fortsatte några gånger till....är jag frisk?! Borde jag baka bullar som andra mammor? Eller skaffa pojkvän kanske...? jag slutade mata frontar mot skåpluckan när höger fot hamnade i diskvattnet. När jag kom till badrummet för att hänga upp den blöta strumpan fastnade jag vid spegeln och drog iväg några slag istället....jag tror varken jag kommer bli en bullmamma eller gift...

När jag vägde mig på klubben tidigare i veckan hade jag gått ner ett kilo. För första gången på länge vägde jag under 60! Jag ska nog sikta på en matchvikt på 54kg. Känns inte omöjligt om jag har en normal vikt på 57 kg ungefär. Men det beror på..ska väga mig igen nästa vecka och se vad jag ligger på. 

Den här veckan har jag i princip levt på kvarg. Jag har slutat räkna kalorier men tänker ändå på vad jag äter och hur mycket. Kvarg är gott och nyttigt och ett lätt och bra återhämtningsmål och mellanmål.

Jag har inte lagat någon mat överhuvudtaget den här veckan bortsätt från att jag stekte ett par pannbiffar en dag. Jag har kompletterat kvargen med en fröblandning med sesamfrön, linfrön och en massa andra goda saker.

Jag har även varierat med keso med torkad persika i och lite andra goda saker. Nu låter det som att jag inte har ätit så mycket eller så varierat och det är nog sant i och för sig men jag har ätit mer än så här, bara att jag inte kommer på vad. 

Ikväll får väl vara min ätardag. Ska iväg till olearys Globen med en massa folk från nexus och kolla på ufc. Då lär jag äta kött! Mkt kött!

Lycka till i kväll Alex, Ilir och Mats!!

ps. Känner att jag måste förtydliga att jag ALLTID ett par timmar innan träning äter ett lagat mål mat. Det är jätteviktigt. De veckor som barnen inte är hos mig kan jag slarva med matlagningen och göra det lite lätt för mig genom att inte ställa mig och laga mat två ggr om dagen men jag balanserar upp det genom att äta fler lättare, varierade mål om dagen....även om det kanske inte lät som det. Jag vet att jag äter men är glömsk som en guldfisk!

Jag har varit dålig på att uppdatera här den senaste tiden. Antagligen pga att jag kom av mig lite i min träningsmani, men jag är snart tillbaka i mina tvångstankar igen👹

I onsdags körde jag med tävlingsgruppen. Har jag sagt det här förresten?! måste kolla historiken.....nä det hade jag inte och jag minns inte heller vad vi gjorde...jag vet att jag sparrades mot Manou i buren och krockade med hans knä. Kommer även ihåg att jag hade riktigt grov ångest innan jag cyklade iväg till träningen. Dom här passen vet man att man kommer få ont och man kommer att ifrågasätta sig själv vad fan man håller på med! Men när passet är över och man har hunnit hämta andan infinner sig, ofta, en väldigt skön känsla. Som om man har bestigit mount Everest ungefär. 

Igår, torsdag, var jag i buren och sparrades i fyra timmar. Jobbade mycket med enkla kombinationer och att ta mig in på en längre motståndare. Det var rolig sparring. Jag körde inte på för fullt utan koncentrerade mig mer på teknikerna.

Jag har inte så ont idag som jag borde efter så mkt sparring eftersom jag var duktig och lyssnade på kroppen igår. Bara ett knä som inte går att böja på men jag får väl låta bli. 

Nu blir det vila idag och hela helgen också...tror jag

Sååååååå....jag kraschade lite..men nu är jag tillbaka. Alla skador ihop med en förkylning och väldigt mycket träning tog ut sin rätt. Jag vilade från träningen en vecka och var tillbaka på mattan i fredags. Kändes verkligen som att jag hade varit borta en evighet.

Höll upp även lördag och söndag förutom att jag tränade lite styrka hemma.

Jag Tänkte jogga, jag Tänkte springa intervaller, jag Tänkte dra till gymmet.....men, men..säkert bättre att skynda långsamt efter en fysisk och mental breakdown. 

Måndagens träning med tävlingsgruppen blev inte heller av! Gjorde mig iordning för att sticka dit men var för trött och pallade inte helt enkelt. Känns som att mörkret har tagit ut sin rätt och jag skulle säkert behöva fylla på med ett gäng  d vitaminer. 

Igår, tisdag, kom jag i alla fall iväg. Det var ett bra, lite lagom jobbigt pass. Boxning men även en hel del sparkar vilket jag har saknat. Boxningen kändes bättre och sparkarna kändes okej. Amelie la upp för en hög spark. Jag satsade, sparkade och hamnade på golvet. Dags att börja stretcha igen :s....känns verkligen som att jag har varit borta en evighet. 

Ikväll är det träning med tävlingsgruppen igen. Gör ett nytt försök med att kolla av tävlingsform och lust. Återkommer!